Imorgon är det valbolg då ska man umgås och äta något för att sen vandra ner till brassan 

och kolla på Elden! Eller snarare det är så det ska vara eller förväntas vara.

När barnen växte upp så gjorde man ju alltid så för deras skull det var inget annat alternativ.

Men nu när dom är stora och gör sina grejer så känns det jättekonstigt för mig för vad ska jag 

göra?

Jag måste ju lixom inte hålla mig till det som förväntas göra, känns lite som att jag tappar det

här med traditionerna helt och hållet även om jag igentligen har svårt att fira dom pga dåliga 

erfarenheter från min egna barndom. Tror det är därför som jag har firat dom med barnen som

man bör göra och försökt att dom ska ha med sig fina och bra minnen av dom.

Mina barns far var ju från Turkiet så för honom har det aldrig varit ett måste att fira svenska

traditioner men han har vid flera tillfällen varit med för barnen skull och har tyckt att det varit bra 

för att barnen kan ju få det bästa utifrån två kulturer/ religoner. Och det har ju uppskattats att

han har funnits där för barnen skull :-)

Min sista pojkvän som jag var tillsammans med i fem år hade en förmåga att göra en så stor grej av det här med traditioner så jag kände en sån prestationsångest inför varje att det slutade med att jag ställde till med en situation varje gång som slutade i kaos tuvärr! Nått påminde mig om min barndom som fick mig att bete mig illa :-(

Där ser man vad gamalt groll kan ställa till det för en i framtiden... Man får en känsla av nått som inte känns bra men man kan inte sätta fingret på vad det är och då känns det riktigt jobbigt och ju närmare man kommer situationen dessto mera växer ångesten och då handlar man utifrån den och det slutar nästan alltid i kaos.

Det är nog därför det är så viktigt att bearbeta saker så att man inte bara förtränger dom så att dom läggs på hög!

En annan sak som jag oxå har tänkt mycket på den sista tiden är varför jag nästan helt har slutat att umgås med tjejer. Jag har haft så många kompisar genom alla dessa år mest vänninor och det slutar alltid på samma sätt, dom snackar skit bakom ryggen på en eller blir sura för någon skitsaker eller stör sig på en på ett eller annat sätt, man blir anklagad osv osv jag har nog hundra olika situationer som jag kan berätta men det hjälps ju inte nu. Har iallafall för mig själv tänkt igenom alla situationer och analyserat dom och kommit fram till att det är fan inte jag som har problem med dom, eller är orsaken till att det blev som det blev, eller har gjort nått fel. Slut citatet är att tjejer har problem med mig av nån anledning, så jag umgås bara med mina killkompisar nu förtiden och det är mycket skönare blir lixom inte så kompliserat eller så mycket skvaller, ytligheter eller skitsnack. Nån som håller med?

Jag är för diskution om det är nån som tänker eller känner annorlunda :-) Skönt ibland att få lite mothugg :-)

Nä nu ska jag nanna kudden och få min skönhetssömn :-) Natti natti alla

Jag måste ju säga att jag är lyckligt lottad vad gäller mina riktiga vänner ;-))))

Idag kom 2 st av dom Camilla och Jonna :-) Dom har hjälpt mig att rensa i min källare och sorterat 

allt som inte skulle kastas i kartonger, och allt jag ska sälja på loppis har vi sorterat och allt som skulle

till röda korset har skickats iväg :-) och allt skit jag har samlat på mig har kastats hahaha för jag har ju

väldigt svårt att kasta saker hahaha samlar gärna på mig allt och inget :-))) Men det var både terapi och med nostalgi 

att rensa ut     .

Jag har nog alltid varit så att jag sparar på allt, nästan eller alltid i överflöd av allt. Tror att det har varit en 

överlevnads grej och ju rörigare det har varit hemma har ju speglat mitt röriga inre eller är det kliniskt rent hemma 

så har det speglat min ilska eller att jag är väldigt sårbar. Tro det eller ej men jag har under min tid som sjukskriven lärt mig att skåda mina olika beteenden och koppla dom till min vardag eller välbefinnande, lite som KBT typ.

Man kan inte vara perfekt och upprätthålla alla olika fasader man bygger upp som typ Fröken duktig, fröken viktig,

fröken mamma, fröken flickvän, fröken pedant osv osv Förr eller senare så spricker fasaden och vad händer då med

en själv??? Man tappar hela sin identitet allt du har alltid varit... Det är då det kallas att man går in i väggen! Man förlorar sig själv och allt man har trott på om sig själv. Sen ska man försöka ta sig ur sitt förlorade jag och hitta ett

sätt att försöka bygga upp sin nya identitet med som i mitt fall då 2 nya diagnoser, försöka bortse diagnoserna och hitta mig och sen pusselbit för pusselbit se vad som är diagnoserna och vad som är Madeleine. 

37 år har passerat i mitt liv och plötsligt får jag inte vara manisk längre för det är inte ok, manin är ett skadligt beteende för mig??? Men jag älskar ju att vara manisk det är ju då jag är högpristerande juuuu. Och att jag har jobbat 2 st heltidstjänster i perioder och kanske sovit 2 timmar per natt och kämpat för mina 2 barn som har 3 diagnoser var va ju inget konstigt eftersom det var så mitt liv såg ut, det var ju min vardag. Till det så hör det ju oxå att jag var ju expert på att ta på mig olika roller i mina arbeten som tex arbetsledare, arbetsplatsombud, elev och praktikansvarig bara för att nämna några st. Sen i det privata så ska du ju vara en exemplarisk vän, exemplarisk flickvän, exemplarisk hundägare osv osv Det finns ju liksom inget stopp....

Återkommer om en stund för jag måste ut med mina hundar    

Äntligen så har jag kommit hem    Har suttit barnvakt åt mina vänner/kollegors 3 underbara små barn. Dom är 7,4 och 3 år. Jag har passat dom nu vid några tillfällen och även fast jag själv har 2 st stora barn som jag själv har uppfostrat och tagit hand om så märker jag att ibland så är jag helt loost haha. Allt är så förändrat sen mina barn var små, då man faktiskt var ute i parken och lekte, gungade. Eller om man var hemma så lekte barnen med leksaker, målade, lekte med lera eller ritade. Nä idag så leker barnen redan från tidig ålder samma lekar som vi föräldrar, med tekniska saker Ipad, datan eller mobilen och sist men inte minst Tv.... 

Skrämmande utveckling det har blivit   

Javisst tittade mina barn oxå på tv och video och det var Astrid Lindgrens filmer som gällde, landet för länge sen och lejonkungen. Men då skulle det regna ute eller som på lördag och söndags mornar kunde dom få se en film.

Barn vet ju i dagsläge inte ens hur man är social med sina kamrater eller skriva hela meningar utan att förkorta orden som man gör i chatsnack...

Nä jag gillar inte den utvecklingen som den här generationens barn får växa upp i!

Jag uppmanar alla föräldrar att tänker på vad mycket era barn får gå miste om i utvecklingen

om ni inte är uppmärksamma på att tekniken tar över barnen som ger barnen svårigheter som 

man kan motverka bara genom att vara uppmärksam och uppmuntra barnen till att vara just barn

och att dom ska leka, måla , klättra mm

Nu ska jag inte nattens underbara sömn :-)))) Natti natti   

Som jag skrev i rubriken så är jag här för att stanna, jag har lovat mig själv att göra ett inlägg minst per dag :-)

Har tänkt på det hur länge som helst och jag har även försökt ett antal gånger, men alltid har det varit så att det har kommit svåra motgångar emellan som har gjort att jag har lagt mig själv och mina behov åt sidan. Det är så mycket som jag vill blogga om men framför allt om min vardag, mina tankar, mina känslor på gott och ont, mina intressen och mina erfarenheter :-)

Jag är ju trots allt hela 38 år och har ju massa med saker som jag har gått igenom under dessa år, massa med erfarenheter som jag vill dela med mig om, som jag tror att många känner igen sig i och kan ta lärdom av :-)

Jag har varit barn, tonåring, i förhållande, vuxen, fått barn osv osv

Jag har aldrig kunnat följa nån blogg och jag har aldrig skådat en blogg heller!

Vill ju inte vara som alla andra utan vill ju att min blogg ska identifiera mig ;-)

Nu är jag på banan igen och det känns jättebra så here i come kära blogg :-))))))

Situationen har iallafall starkt påverkat våran trygghet för varandra som vi byggt upp tillsammans och den starka kärlek en vi kände för varadra har verkligen påverkats åt det negativa hållet från din sida! Trots att jag många grr har sagt till dig att när jag då sa dom här hemska orden ang mina barn mm,att jag vid det tillfället inte var vid mina sinnesfulla bruk och att jag inte menade det jag sa då utan att jag sa det pga att jag trodde att mina  barn skulle bli omhändertagna av soc pga S.E anmälningar till soc där hon på inga grunder anklagar mig för att vara en missbrukare av alla dess slag du kan tänka dig, och att mina barn far illa av mitt missbruk på alla sätt hon kan komma på, jag har ett hem av missär, ingen mat till mina barn, och att mina barn på olika sett far illa i sin hemmamiljö tillsammans med mig. I första anmälan till Socmyndigheterna så uttrycker hon om att hon vill ha vårdnaden om min dotter,och tar upp att jag skulle få runt 16000:- i vårdbidrag för mina barn tillsammans pga deras diagnoser! Hon säger även till min dotter att hon inte tror att min dotter har ADHD el något annat, utan påstår att jag bara har hittat på det och att hon äter medicin i onödan! Min dotter rymmde hemifrån i slutet av maj månad pga en konflikt mellan henne och mig, vanligtvis brukar hon gå hem till sin barndomsvän och lugna ner sig, för att sedan komma hem dagen efter och då brukar vi oftast tillsammans kunna reda ut den konflikten som vi hade dagen innan.Men den här gången i slutet av maj då jag och min dotter hade en koflikt så kom hon inte hem dagen efter el terorriserade mig med sms! Denna gång så drog hon hem till sin faster som gjorde allt i sin makt för att försöka manipulera min dotter om vilken hemsk människa jag var! Det spelade ingen roll om dom var hemma eller om dom var eller befann sig i offentligt sammanhang el med min dotters andra släktingar, vänner el i vilka som helst andra sammanhang där min dotters faster fick uttrume att diskutera mig, min dotters faster verkade ha ett stort behov av att diskutera mig inför min dotter, alltid i ett förnedra och kränkande syfte om mig som person och människa! Varför vi blev ovänner från början var för att hennes bror,mina barns far gjorde inbrott hos oss i oktober 2011 och stal blandanat våra bärbara datorer,kontanter,mediciner,guld mm! Det hemska var att våran gemensamma son var hemma och låg i säng vid det tillfället som hans egna far stal våra saker. Jag polisanmäler honom barnens far och samtidigt som jag begär ett besöksförbud på våra barn! I samma veva så skriver jag en notis på facebook ang vårat rättsystem som inte är rättvisst nånstans,varpå mina barns faster ringer upp mig och säger upp våran vänskap pga hon tycker indirekt tycker att jag har hängt ut hennes bror på F.B pga att jag gjorde ett inlägg vad jag tycker om det svenska rättsystemet. Sen har hon anmält mig till Sociala myndigheter, polisen,F.K, mina barns läkare mm. Hoppas att hon ruttnar i helvetet!

Är totalt förvirrad... Både dag som natt...Jag förväntas vara Madeleine som kan det...klarar det... fixar detta....mmm

Ah det var den jag var innan jag krasade totalt! Jag vill inte kalla det som en sjukdom, snarare ett beetende som jag lider av som kallas Bipolär! Jag har genom mina är varit hos olika läkare som har diagnoserat min som "i krissituation" el "djupt depprimerad" el lider av Trauma,,,, Osv Osv

37 år senare får man veta sin diagnos Du är Bipolär... Tack äntligen så har jag ett namn och en diagnos på det som jag har lidigt av och ett sk beetende (vill ej BENÄMNA detta som en sjukdom) som mina anhöriga har ifrågasatt många grr.Jag tror att jag själv har för höga krav på mig själv och att jag tror att allmänheten förväntar sig  mera av mig än det jag idag orkar pristera. Många i min närhet frågar mig vad jag gör hela dagarna nu när jag är sjukskriven, Ärligt talat så gör jag allt och inget, vill göra så mycket men orkar inte ens att prestera 10% av alla mina tankar el ideer... Många tycker att det skulle vara soft att vara sjukskriven ett tag, herregud vad dom skulle hinna med mycket osv...

Sanningen är den att det är ett rent helvete att vara sjukskriven, dessutom får jag ingenting gjort fast jag vill och att jag grundligt planerar min morgondag! Allt beror på sömnens kvalite, dagens planering, min egen lust,min motivation denna dag och min självkänsla och styrka just denna dag! Vill inte göra en stor grej över detta inlägg, bara att ni ska veta att när jag delar detta inlägg, så rinner mina tårarna obehindrat på mina kinder... Jag kan idag relatera och se att vissa beetenden som jag har sagt el som jag har gjort är inte jag, utan det är en del av Bipolär. På något sätt känner jag berövad på 20 år av mitt liv, saker jag har gjort el ord som jag har sagt, som har blivit konsekvenser för mig som jag kunde ha gjort ogjort el som jag kunnat omformelerat på annat sätt, så att ingen av dom jag älskar skulle farit illa just då och där.... Jag älskar mina barn och en annan människa, nu idag så förstår jag honom fullständigt att han tvivlar på mig som kvinna, och mina äkta känslor för honom och att han är väldigt sårad av mitt beetende och velande fram och tillbaka. Vill bara tala om att jag älskar dig Ricardo av hela mitt hjärta och att du är min enda och stora kärlek, jag ber inte dig om en förlåtelse el en medömkan från dig utifrån detta inlägg, vill bara att du ska ha all min kärlek i ditt hjärta och att jag erkänner att jag är orsaken till våran komplierade och otrygga situation som vi har idag!Jag önskar av hela mitt hjärta och själ att jag hade gjort ett annat beslut idag som inte hade påverkat vårat förhållande så pass negativt som det är idag, men gjort är gjort och min största önskan är att du Ricardo ska förstå mig och mitt beslut där och då,som enbart var baserad på en otrolig rädsla från mig att jag skulle förlora vårdnaden om mina barn utifrån anmälan till socialen som S.E hade gjort på falska grunder! Nu vet Jag bättre att det kommer inte hända eftersom att hon ej är trovärdig i myndigheternas ögon! Fort.....

Nu är jag tillbaka efter ett uppehåll på ca 8 veckor! När jag startade min blögg så hade jag ett löfte till mig själv och det var att skriva lite varje dag och dela med mig om mina tankar, händelser och känslor :-)) Nu gick det inte riktigt som jag hade tänkt mig, som jag har nämt i tidigare inlägg så var min hund dräcktig och fick 10 st underbara friska valpar :-))) 14 dagar senare får min hund mjölkstockning i ena spenan som ej ger sig, vilket resulterade i att bröstet sprack på henne så att vi fick åka till vetrinären och där hon fick opereras. Hon fick äta antibiotika och smärtstillande, så hade dom gjorde ett drenage på bröstet så att varet och blodet skulle rinna ut. Det innebar att hon inte fick vara med valparna pga stygnen och att det var farligt att dom diade henne med tanke på att medicinerna går ut i mjölken.

Så vi fick inhandla nappflaskor och mjölkersättning till valparna och dia alla 10 varanan timme och dessutom stimmulera dom så att dom kunde kissa och bajsa... När dom var ca 4 veckor så började jag ge dom valpfoder blandat med välling och det resulterade till att en av våra valpar blev så hård i magen så att han inte kunde gå utan kröp. Ner med honom till vetrinären som inte kunde hitta nått fel på honom phuuu

Så att ha en försäkring på sitt husdjur är ett måste för man vet aldrig när olyckan eller oturen är framme! Har man inte tecknat en försäkring på sitt husdjur så blir det väldigt dyrt och det är nått du ska betala på plats, finns inget som heter faktura på djurklinikerna!!!! Valparna föddes den 15/2 2012 och det blev 7 st tikar och 3 st hanar, så söta och underbara <3 Nu den 12/4 2012 så var dom plötsligt 8 veckor och leveransklara :-((( Samma dag så kom min älskade vän Camilla och hjälpte mig ner med alla 10 valparna till kolartorps vetrinär för vaccination, chippning och vetrinärsbesiktning... Du är en ängel Camilla<3 Samma eftermiddag så flyttade 5 st av mina valpar till sina nya familjer!  På fredagen den 13/4 så flyttade våran underbara champanjefärgade valp, lilla Luna till Yasemins (min dotters pojkvän) Danilo :-))) Så nu har jag 4 st valpar kvar 3 st Tikar och en hane kvar<3. Sänder lite bilder så att ni får se dom små underverken <3 Skriver imorgon igen :-)))

Ursäkta att jag inte har skrivit på ett tag och dethar sina förklaringar...

Somjag sist skrev så hade jag e havande hund somfick tio underbara så valpar :-))))

Det blev 3st små hanar och 7st små tikar. Efter 2veckorsåfickmin hund mjölkstockning

som vi försökte förebygga hemma med hjälp av massage och såvidare.

men hon fick opereras, vilket för ossbetydeatt vi fick mata 10 st valpar var 3 timme.

tänkte läggaut lite bilder p¨å valparna lite senare.